Vasanejdens släkt- och bygdeforskare r.f.

Saloheimo Veijo Pohjois-Karjalan historia II, 1617-1721. Ort- och personregister, kartor. Veijo Saloheimo. Joensuu 1976, 464 s., ill. 
Karjalan kannas Karjalan kannas sotien jälkeen v. 1940-1941, 1944-1950.
Karjalan liitto r.y. Karelen Landet som var.  Minnespublikation. Redig. Olavi Paavolainen med bistånd av Nils-Gustav Hahl. Borgå 1941.
Lagus Gabriel Ur Wiborgs historia af Gabr. Lagus. Minnesskrift första delen. Wiborg 1893, 222+44+6+149+26 s. därtill 6 kartsidor. Georg Luther har gjort ett personregister till denna bok. 
Luther Georg Ur Wiborgs Historia. Personregister till Gabriel Lagus' Ur Wiborgs Historia. Sammanställt av Georg Luther. 33 s.
Viborg Viborg och Saima kanal. Bilder. (ur Runar Franzéns bibliotek) 
Viborg Viipurin suomalaisen kirjaillisuusseuran toimittetta 4. Helsingfors 1980, 194 s., ill. 
Nordenstreng Sigurd Fredrikshamn.  Såsom befäst gränsort och stapelstad 1721-1811.    295  s.  Akademisk avhandling. Vasa 1909.
Nordenstreng Sigurd Fredrikshamns stads historia I, 1653-1742.  255 s., bilagor Fredrikshamn 1908.
Nordenstreng Sigurd Fredrikshamns stads historia II, 1742-1811    602  s., ill., bilagor. Fredrikshamn 1908.
Allardt Anders Borgå läns sociala och ekonomiska förhållanden åren 1539-1571. Helsingfors 1898, 183+105 s.  
Borgå Porvoo Borgå. Borgå stad i ord och bild. Borgå 1984, 103 sidor. 
Borgå  Borgå Sockens Historia I.  Till freden i Nystad.      527 s., ill. Utg. Anders Allardt. Hfors 1925.
Borgå  Borgå Sockens Historia II.  652 s., ill. Utg. Anders Allardt. Hfors 1928.
Borgå  Borgå Sockens Historia III.  401 s., ill. Utg. Anders Allardt. Hfors 1930.
Brenner Ola Torpare och landbönder i Ingå. Biografiska skildringar. Har personregister. Karis 1979, 804 s., ill.
Cederlöf Henrik När Ekenäs var utrymt. 42 sidor. 1985. Gåva av John Holmström.
Degerby  Degerby rusthåll- en vägledning.  Brochyr + fotografier. 1978.
Finby socken Finby sockens historia.  Av Granholm Helge och Häggblom Birger. 538 s., ill. Hfors 1968.
Halla Onni, red Vihdin kirja. Kuvauksia Vihdistä kautta aikojen. Toimituskunta: W.J.P. Hildén, Paavo Kolppo, Helmi-Briitta Lajunen, Eelis Metsä, Reino Talonen och Martti Terho. Vichtis 1969, 200 sidor, ill. 
Hartman Torsten Borgå stads historia. Första delen. Från stadens uppkomst till 1708. Andra delen. Från 1708-1808. Tredje del. Från 1808-1900.  764 s., ill. En bok. Borgå 1906.
Heinrichs Stig Raseborg. Historik och kort beskrivning av slottsruinen. Gåva av Mikael Helsing.
Hällström af Olof  Karis socken från forntiden till våra dagar. IV Karis och Svartå kyrkor.  183 s., ill. Ekenäs 1957.
Högnäs Tor, redaktör Bromarf vårt bästa arv. Wättlax Byaråds skriftserie nr 1 1991. (ur Runar Franzéns bibliotek). Ekenäs 1991, 179 sidor. 
Lönnqvist Bo Finländskt herrgårdsliv.  En etnologisk studie över Karsby gård i Tenala.  660 s., ill. Borgå 1978.
Lönnqvist Bo Register till Finländskt herrgårdsliv. 115s.
Mårtenson Gunnar Historiallinen Helsinki - Det historiska Helsingfors.  En bildkrönika av Gunnar Mårtenson.  2. Uppl.  169 s., ill.
Nikander Gabriel Byar och Gårdar i Helsinge från 1750-1865. Bidrag till Helsinge sockens historia, av Gabriel Nikander. Ekenäs 1975, 203 s., ill.
Nordmann P. Helsingfors stads historia. Del 2-3. Probsten Henric Forsii lefnadslopp af honom sjelf författadt. H.Forsii akademiska afhandling om Helsingfors, förra delen, öfversättning från latinska originalupplagan af år 1755. H.Forsii akademiska afhandling om Helsingfors, senare delen af år 1757. SLS LXXII. H.fors 1906, 129+210 s. 
Nordmann P. Helsingfors stads historia. Del 4-5. Borgerskapets suppliker, kungliga resolutioner och bref åren 1714-1796. SLS LXXXII, LXXXVI. H.fors 1908, 227+182 s.  
Nordmann P. Helsingfors stads historia. Del I. Stadens previlegier, kungliga resolutioner, bref m.m. åren 1550-1650. Helsingfors stads domböcker för åren 1623-1639. SLS LXIX. H.fors 1905, 251 s. 
Nyberg Paul Sibbo sockens historia I. Intill början av 1700-talet. Helsingfors 1931, 14+382 sidor. 
Nyberg Paul & Åkerblom Bror Sibbo sockens historia II, 1700-1868. Helsingfors 1950, 11+438 sidor. 
Pojo Pojo sockens historia del I. – Nils Edelman: Socknens geologi. – Hans Luther: Vattnen och växtvärlden. – Sven Nordberg: Landdjursfaunan. – Olof af Hällström: Förhistorien, sockenkyrkan. – Gunvor Kerkkonen: Medeltiden och 1500-talet. Borgå 1959, 336 sidor, illustrerad. 
Pojo Pojo sockens historia del II. – W. von Koskull 1600-talet och 1700-talets första årtionden. Borgå 1966, 306 sidor, illustrerad. 
Pojo Pojo sockens historia del III. – Werner E. och Gunvor Nordström: Från 1721 till 1865. Borgå 1966, 356 sidor, illustrerad. 
Porkalabygden  Porkalabygden och dess minnen. Under redaktion av Einar Pontán och Alf Brenner.  2 uppl.  341 s., ill. Hfors 1945
Pousar Jarl Gerknäs Glasbruk. Hfors 1972.
Rancken A.W. Helsingfors genom fyra sekler. 153 sidor. Helsingfors 1926. Gåva av John Holmström.
Reuter Jonatan Ekenäs stad och bygd.  400 s., ill. Ekenäs 1931.
Rosberg J. E. Min hembygd, så trång men dock så vid.  160 s. Ill.
Sirén Olle Sarvlaks. Gårdshushållningen och gårdssamhället från 1600-talet till 1900-talet. 320 sidor. Helsingfors 1980. Ur Th Aspholms bibliotek.
Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö Hangö i tiden 1890-1899. - Publikation no 5. Livet, händelser och kommunala beslut. Text från lokaltidningen i Hangö. Hangö 1993, 339 s., ill. 
Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö Hangö i tiden 1900-1909. - Publikation no 7. Livet, händelser och kommunala beslut. Text från lokaltidningen i Hangö. Hangö 1995, 368 s.+ karta, ill. 
Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö Hangö i tiden 1910-1919. Publikation no. 8. En omfattande samling utdrag ur lokaltidningen i Hangö. Hangö 1997, 380 s., ill.  
Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö Hangö i tiden 1920-1929. Publikation no. 9. En omfattande samling utdrag ur lokaltidningen i Hangö. Hangö 1999, 371 s., ill.  
Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö Vi minns Hangö del I. Ett samlingsverk kring timade händelser i Hangö-området. Tommy Karlsson redaktör. Hangö 1988, 305 sidor, rikt illustrerad.
Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö Vi minns Hangö del III. Ett samlingsverk kring timade händelser i Hangö-området. Tommy Karlsson redaktör. Hangö 1991, 328 sidor, rikt illustrerad. 
Takolander Gunnar Historier från Kyrkslätt.  108 s. Hfors 1954.
Tommila Päiviö Helsinki Kylpyläkaupunkia 1830-50-luvulla.. 151 s., ill. Huhmari 1982.
Ulfvens Birger Bad Grankulla och människorna kring det. Handlar om Bad Grankulla som sedan blev Kauniala krigssjukhus.
Åström Anna-Maria, Sundman Maud Hemma bäst. Minnen från barndomshem i Helsingfors. Utg. Genom Anna-Maria Åström och Maud Sundman (+).   240  s.,  ill. (Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 10) Svenska Litteratursällskapet i Finland nr 562
Finlands sv. Kommuner Finlands svenska kommuner.Del I.Nylands län, Kymmene län. Förläggaren: Rannikon-Kustannus Oy Kustens-Bokförlag Ab.  1093  s.,  ill.
Gadolin Carl Axel Johan Åbo handlande borgerskap. En historisk återblick med anledning av Handelsföreningen i Åbo sextiårsjubileum. (Ur Runar Franzéns bibliotek) Åbo 1934, 147 sidor, illustrerad.
Hollsten Ture Dragsfjärds kommun. Bygd och förvaltning 1908-1958. Minnesskrift till kommunalfulmäktiges 50-års jubileum 31.5.1958. (ur Runar Franzéns bibliotek) Åbo 1958, 121 sidor, ill. 
Kotiseutuni  Kotiseutuni  Varsinais-Suomi. 394 s., kuv. Kuopio 1982.
Nagu- och Korpobors Hf i Åbo Tusen öar
Nikander Gabriel Kimitobygdens historia. Del II:1 Bondekulturen. (ur Runar Franzéns bibliotek) Åbo 1942, 220 sidor, illustrerad.
Orrman Eljas Bebyggelsen i Pargas, S:t Mårtens och Vemo socknar i Egentliga Finland, under senmedeltiden och på 1500-talet. Helsingfors 1986, 293 s. 
Varsinais-Suomi  Varsinais-Suomi. II.     60  s., kuv. Turku 1918.
Wuorinen Aimo Turku kauppakaupunkina Ruotsin vallan loppukautena II ulko- ja kotimaan­kauppa. Forssa 1966, 626 s. 
Åbo Klosterbacken i Åbo. (ur Runar Franzéns bibliotek) Åbo 1956, 75 sidor, illustrerad. 
Dreijer M Åland på Idris världskarta. (ur Runar Franzéns bibliotek). Särtryck ur Åländsk Odling 1946. 43 sidor, illustrerad. 
Isaksson Olov & Hallgren, Sören Det Åland du aldrig mött.  Text: Olov Isaksson.  Foto:  Sören Hallgren.  Redigering och utformning: Lars Falk och Ove Pihl  (u.å.) ill..
Lindh Kurt Det Åländska samhället.  348 s. Vasa 1984.
Lundberg Ulla-Lena Kökar. 289 sidor. Borgå 1976. Ur Th Aspholms bibliotek.
Nyman Valdemar Finströms Sockenkrönika  IV Från Tuna till Ljugarn.  374  s.,  ill. Åland 1989.
Nyman Valdemar Finströms Sockenkrönika II.  Kyrkogränden.  296 s., ill. Åland 1988.
Nyman Valdemar Finströms Sockenkrönika III.  Postväsgbyarna.  355 s., ill. Mariehamn 1989.
Nyman Valdemar Åland. 2:dra reviderade upplagan. 158 s., ill. Hfors 1963.
Ramsdahl Carl Det åländska folkets historia. II:1 Under Gustav Vasa och hans söner samt stormaktstiden.  260 s., ill. Mariehamn 1988.
Törneroos Birger Stenbådan - Ett åländskt fiskeläge i Bottenhavet. 156 s,  ill. Jstad 1980.
Åland publ. Åländsk Odling 45:e årgången. Utdrag ur årsbok 1985. - David Papp: "Livländska rymlingar". Estländsk allmoges flykt till Åland 1700-186-talet, s.70-111. 
Ålands landskapsstyrelse Åland, kort och gott
Kotiseutuni  Kotiseutuni  Satakunta.  II.  594 s., kuv. Kuopio 1978.
Ruuth J. W. Björneborgs stads historia.  (släkttaflor, stadsplanekartor + XXIX s 574 s. Hfors 1897.
Satakunta Satakunta. Kotiseutututkimuksa V. - Jalmari Jaakkola: Pohjois-Satakunnan vanha eräkulttuuri. - Niilo J. Avellan: Entisen Ulvilan pitäjän maatilat. - Aina Lähteenoja: Piirteitä Lähteenojan rälssitilan vaiheista. Utgiven av Satakuntalainen osakunta. Borgå 1925, 353 sidor 
Satakunta  Satakunta kotiseutututkimuksia   XIII.    285 s., kuv. Vammala 1946.
Satakunta  Satakunta kotiseutututkimuksia  VIII.   270 s., kuv. Vammala 1929.
Satakunta  Satakunta kotiseutututkimuksia  XII.   285 s., kuv. Vammala 1946.
Etelä-Pohjanmaa  Etelä-Pohjanmaan Historia I-II. Esihistoria. 637 s.
Etelä-Pohjanmaa  Etelä-Pohjanmaan Historia III. Nuijasodasta isoonvihaan. 844 s.
Etelä-Pohjanmaa  Etelä-Pojhanmaan historia IV. 2. Etelä-pohjanmaan talouselämä 1721-1809. Vasa 1949, 729 s., ill. 
Etelä-Pohjanmaa  Etelä-Pohjanmaan histori VI. Autonomian kausi 1809-1917
Etelä-Pohjanmaa  Finlandia. Otavan iso Maammekirja.. /. Etelä-Pohjanmaa.   506  s.,  kuv. Hki 1986.
Eteläpohjanmaan Maakuntaliitto Etelä-Pohjanmaan kotiseutuhistoria - Kotimaakuntani vaiheet. 224 s. Alavus 1985. Gåva av John Holmström.
Kotiseutumme  Kotiseutumme sanoin ja kuvin. Etelä-Pohjanmaa.  1037 s., kuv. Suomen kotiseutukltturi Oy. 1967.
Alhoke Sari Talvitiestä Herkooliksi. Ilmajoen Herrgårdin kartanon tarina. Ilmajoki-seura r.y. – Peltoniemi, Etälä-Pohjanmaan vanhempia asutusalueita. Ilmola 1992, 110 sidor, rikt illustrerad. 
Ilmajoki Ilmajoki 1546-1634. Gåva av Pirkko Vahtera
Hautakylää  Hautakylää etsimässä.  Perinnetietoa Kolulta Ähtärinrannalle.  276 s., ill. Julk. Hautakylän Kyläyhdistys. Vaasa 2007.
Etelä-Pohjanm. Maakuntaliitto Kytösavut II. Matti Nummensalo: Rakas lakeus. Aulis J. Alanen: Isokyrön Kylänasetus. Hilkka Vilppula: Muutamia piireitä vanhasta eteläpohjalaisesta pukuparrasta. Iivari Rantala: Santeri Alkion nuoruudenajan ihanteista. Artturi Leinonen: Kotiseudelle. Ville Kuoppala: Wilhelmi Marlmivaara siionin virsien uudistajana. Väinö Tuomala: Pirkkalais- ja Kainulaismuistoja Etelä-Pohjanmaan Järviseudulta. Martti Salmi: Turvetutkijain työsaralta. Vilho Annala: Pohjoismaiden johtava ikkunalasitehdas. Jouko Hautala: Kristfrid Gananderin "Suomalaiset arwotukset". Vasa 1946, 131 s.
Etelä-Pohjanm. Maakuntaliitto Kytösavut VIII.  1808-1958. Toimittaneet Sirkka Högström ja Väinö Tuomaala.  214 s., ill. Vasa 1958.
Etälä-Pohjanmaan maakuntaliitto Kytösavut V. Maanviljelysneuvos Jalo Lahdesuo. Suomen Punainen Ristin työtä Vaasan piirissä. Suurtilan suurperhe. Piirteitä F.W. Lagerstedtistä säätyvaltiopäivillä. Kansallisromantiikka ja talouselämä. Talonpoikasen elämän muotoutumisesta. Eräs harvinainen munaislöytö Lapualta. Tiila Ilkka, alavutelainen kansanlaulaja. Kansakoulujen rakentamisesta maakunnassamme. Vaasalainen kauppakartano kolmesataa vuotta sitten. Etäläpohjalaisia teologeja. Herännäisyys ja kristillinen taide. Lapualaisia kirjantekijöitä. Lihialla toimineet Reinius-nimiset papit. Evijärven Kankkosen talon vaiheita 1562-1709. Tuomas Taittonen - kyytirättäri, kirjastomies, kulttuurihenkilö Gåva av Pirkko Vahtera.
Mäkinen Kalevi A. Lapua lakeuden kaupunki.   36 s., ill. Vasa 1980.
Eteläpohjalaiset Juuret Kotiseutukirja V, Jurva. Kangasalustan talon historiaa asiakirjoen valossa 2. Kangasalustan suvun ja talon alkuvaiheista 1800-luvulle. Äärioikeistolainen liikehdintä ja suojeluskunta Jurvassa 1930-luvun alussa. Tupenkylän Ryönä. Isotalon Antti selvitti Österlandin häjytapon. Närvijoen mestari Ludviikki. Yrö Rintakosken elämäkerta. Peuran seppä Tuomas Lehtonen e. Lehtola. Sotasuutari teltassa jatkosodan aikana. Jurvan puuseppäperinteen alkusoinnut. Sota-Jaakko - sissipäällikkö "Eteläpohjalaisia elämäkertoja". Lusikkapuista leivänlisää. Veroilmoitus vuodelta 1905.
Norling Sinikka Jurvassa hvässä turvassa. Mäntylän tilan elämää. 201 s. Kristiinankaupunki 2001
Orisbergin rautaruukki Orisbergin rautaruukin 100 ensimmäistä vuotta.  Työ ja sen tekijät.  62 s. Ylistaro 2007.
Seinäjoen historia  Seinäjoen historia II.  519 s., ill. Kyttä Annikki, Tenho Takola. Sjoki 1977.
Seinäjoen historia Seinäjoen historia I.  804 s., ill. Alanen Aulis J. Sjoki 1970.
Ylihärmä  Ylihärmän perinnealbumi.  I.  272 s., kuv. Toim. Vuokko Kivisaari. Ikaalinen 1988.
Hannila Heli Laihianjoen yläjuoksulta. Joiperän, Kasinkylän ja Jokikylän kyläkirja. Redaktö Heli Hannila. 623 sidor, rikt ilustrerad.
Lehtimäki Sampo Kotikyläni Käyppälä. Laihian Käyppälän kylän kehitysvaiheita ja tapahtumia vuosisatojen kuluessa
Miettylä-Aronkylä Miettylä-Aronkylä. Kyläyhteisö vuosisatojen saatossa. 368 s. Vaasa 2007
Rudon Perinnepiiri Kurkeloosten valliista Laihian vilja-aitaksi.  Laihia Rudon alueen kylähistoriikki.  265 s., 8ill. Vaasa 1994
Suomenmaa VII Suomenmaa VII Vaasan lääni. Borgå 1925.
Vaasan läänin seutukaavaliitto/ Regionplaneförbundet för Vasa län Kulttuuri- ja rakennushistoriallisesti arvokkaita kohteita Vaasan läänissä. Ett bildverk över gårdar och miljöer i Vasa län. 135 s. Tryckt 1978. Gåva av Gunilla Waselius.
Anderson  Amos En Åbolännings intryck av Svenska Österbotten.  17 s. Hfors 1947.
Enroth Johanna Företagsamhetens kulturhistoria i Österbotten. Om företagsameten i de österbottniska kommunerna. 287 sidor. Vasa 2009. Gåva av John Holmström.
Hembygdsföreningen Svensk Österbottningar i Helsingfors Den österbottniska byn. En samling minnesbilder utgivna av Hembygdsföreningen Svenska Österbottningar i Helsingfors. Redaktion: Helmer Smeds, Jan Gestrin, Lennart Simons ock Bror Åkerblom. Helsingfors 1943, 575 s., ill.
Historicus r.f. Historicus r.f.:s skriftserie vol.14. Extremt Österbotten. Heikki Ylikangas: Varför kom Österbotten att spela en central roll i Klubbekriget? Tero Halonen: Folkets kärlek var deras vakt - kungliga och kejserliga besök i Vasa. Ann-Catrin Östman: Att hantera både räfsa och lie - om österbottniskt kvinnoarbete från 1700-tal till 1900-tal. Henrik Meinander: Han låss vila vara bäter än bara böndrin. Om Anders Svedberg. Ilpo Pursiainen: Fallet Toivo Aleksanteri Korpela och Korpela rörelsen. Anna Wickholm: Järnåldersbosättningen i Österbotten samt fyndtomheten i ljuset av runstensdebatten - Arkeologi som ett försök att legitimera sin identitet. Rainer Knapas: Petalax revisited.137 sidor. Vanda 2000. Gåva av John Holmström.
Kvarkenrådet Goda grannar. En sammanställning  av Ernest Uljens om Västerbotten och Österbotten för att öka förståelsen och stärka grannsämjan mellan väster- och österbottningar.
Lindahl Herbert Torpare i Svenska Österbotten
Nikula Oskar De österbotniska städernas tillkomst och befolkning.  15  s.
Smeds Helmer Svenska Österbotten, Vasatraktens kust- och skärgårdskommuner. 119 sidor. Helsingfors 1953. Ur Th Aspholms bibliotek.
Svenska Österbottens bebyggelse Svenska Österbottens bebyggelse.  En skildring i ord och bild.  967 s., ill. Red. Rune Lessing. Borås 1965.
Svenska Österbottens Landskapsförbund Svenska Österbottens Historia I.  350 s., ill. Vasa 1977.
Svenska Österbottens Landskapsförbund Svenska Österbottens Historia II
Svenska Österbottens Landskapsförbund Svenska Österbottens Historia III
Svenska Österbottens Landskapsförbund Svenska Österbottens Historia IV
Svenska Österbottens Landskapsförbund Svenska Österbottens Historia V. 760 s., ill. Vasa 1985.
Svenska Österbottniska studenter Österbottens svenska kommuner. Deras historia, traditioner och nutid. Säljes till förmån för Närpes lantmanna- och husmodersskola. (ur Runar Franzéns bibliotek) Helsingfors 1900, 132 sidor, illustrerad, karta. 
Wacklin Sara Hundrade minnen från Österbotten, jämte österbottniska anekdoter. 
Österbotten  Österbotten. 160 s., ill. Redaktion: Bert Carelan, Inger Lindman, K G Lindman P O Nyström
Sidbäck Börje red. Bygd och folk. Tidsbilder från södra Österbotten 1956 – 1988. (ur Runar Franzéns bibliotek). Ekenäs 1988, 157 sidor rikt illustrerad. 
Sidbäck Börje red. Sydösterbotten förr och nu. Om invånarna, bebyggelsen och livet i byn samt i skärgården. (ur Runar Franzéns bibliotek). Vasa 1981, 157 sidor illustrerad.
Stockhammar Hilma Flydda tider i Sydösterbotten. Helsingfors 1946, 250 s., ill.  
Wiik Per Om stadsbefolkningens sommarbosättning i sydösterbotten. Särtryck ur Terra 4/1958. Helsingfors 1958, s.185-198.  
Nybond Gunnar Skaftung by i Kristinestad, historik av Gunnar Nybond. Vasa 1996, 65 s., ill. 
Andtfolk Erik Henriksdahl under 200 år. Byhistorik, rikligt illustrerad. Redaktion: Erik Andtfolk, Karin Stenlund, Rolf Stenlund, Anders Teir och Ulf Grindgärds. Henriksdals byförening r.f. Kristinestad 1997, 328 s. 
Berglund Åke, Lillträsk Ingmar Minnen från flydda tider Lappfjärd 700 år.  1303-2003.421 s., ill.
Nylund Rurik Lappfjärd stiger ur havet. Särtryck ur Lappfjärds historia III. Vasa 1976, 26 s., ill, karta.  
Silverberg Hans G Träskvik. Ett bosättningsområde i Lappfjärd. Historik. (ur Runar Franzéns bibliotek) Västerås 1978, 32 sidor, illustrerad.
Åkerblom K.V. Lappfjärds historia, första delen. Vasa 1938, 374 s., ill. 
Åkerblom K.V. Lappfjärds historia, andra delen. Vasa 1952, 475 s., Ill. 
Appelgren Arne Lebellska köpmansgården i Kristinestad. Tredje reviderade upplagan. 43 s., ill. Vasa 1977.
Haavisto Olle Kristinestad - en småstad 350 år. Ett bildverk. (Ur Runar Franzéns bibliotek) Kristinestad 1999, 232 sidor. 
Kristinestads historia Kristinestads historia. 475 sidor. Kristinestad 1915. Gåva av John Holmström.
Norrvik Christer Stad under segel. Kristinestads sjöfart efter 1809. Register. 576 sidor. Vasa 1999. Ur Th Aspholms bibliotek.
Kaskisten kaupunki Kaskisten kaupungin historia. Redaktionskommitté :  Helge Finell,  Hilding Nissén,  Jarj Röös,   Kaarlo Viitanen,  Koski Kuusisto. 379  s., ill. Vasa 1984.
Kaskö  Kaskö - kontinuitet och  förändring i en småstad. Hangö 1985.   Etnologiska perspektiv av : Matti Räsänen (projektledare) Anna Maria Åström  (redaktör)  Guy Björklund,  Elina Leppänen,  Riitta Räsänen,   Jyrki Antikainen,  Bertil Bonns  (bild och layout). Hangö 1985.
Kaskö Kaskö stads stapelrättighet. Ur Th Aspholms bibliotek.
Dahlberg Gretel Töjby skärgård med sjöfart och fäbodliv. (Gåva av Gretel och Martin Dahlbedrg). Vasa 2007, 128 sidor, rikt illustrerad. 
Frantz Nils Bönderna på hemmanen i Norrnäs by 1546-1920. 43 sidor. 1980. Ur Th Aspholms bibliotek.
Granskog-Ekman Hanna Yttermark i Helg och söcken. Redaktör Börje Sidbäck. (ur Runar Franzéns bibliotek). Vasa 1979, 93 sidor illustrerad. 
Gullmets Håkan och Nybond Bjarne red. Finbyboken, om en by i Närpes. (Ur Runar Franzéns bibliotek) Vasa 1989, 616 sidor, rikt illustrerad. 
Nordlund K.I. Blad ur Närpes historia, första delen. Vasa 1928, 375 s., ill  
Nordlund K.I. Blad ur Närpes historia, andra delen. Vasa 1931, 348 s., ill  
Nordlund K.I. Blad ur Närpes historia, tredje delen. Vasa 1931, 318 s., ill  
Norgrann Allan Tjärlax by genom århundraden. 72 sidor. Närpes 2005. Ur Th Aspholms bibliotek.
Norrgrann Allan Tjärlax historia. (ur Runar Franzéns bibliotek). Närpes 1984, 344 sidor illustrerad. 
Norrnäs Ungdomsförenings hembygdssektion I gamla spår.   80 s., ill. Närpes 1984.
Nämpnäs samfällighet Bygdeminnen från Nämpnäs – en by vid havet. (ur Runar Franzéns bibliotek). Närpes 1991, 207 sidor illustrerad.
Närpes folkhögskolas elevförbund Bygdeminnen II samlade och utgivna av Närpes folkhögskolas elevförbund. 95 sidor + folkvisor. Vasa 1910. Ur Th Aspholms bibliotek.
Närpes Hembygdsbok Närpes Hembygdsbok. Arbetsgrupp Håkan Gullmets. Vasa 1986, 213 s., ill.  
Närpes Hembygdsförening Närpesbor i medeltidens Stockholm
Närpes Hembygdsförening Trädgårdsstaden i Sydösterbotten. Nya hembygdsboken om Närpes, Text Börje Sidbäck, Jan-Erik Bergman. 63 sidor. Vasa 2002. Ur Th Aspholms bibliotek.
Närpes Sparbank Till Hembygden, Närpes Sparbank 50 år. (ur Runar Franzéns bibliotek) Vasa 1952, up. Rikt illustrerad.
Yttermarksgillet Flydda tider i Yttermark by
Yttermarksgillet  Slättbygden.  Yttermark-i ett halvt sekel.  432 s., ill. Närpes 1999.
Bodbacka hembygdsförening Bodbacka - vår hembygd vid Hinjärv. 127 sidor. Närpes 2007. Ur Th Aspholms bibliotek.
Brännäs Verner Byabilden i Övermark i seklets början. Inibyn. Bilder ritningar och kartor. (ur Runar Franzéns bibliotek) Övermark 1990, up.
Brännäs Verner Byabilden i Övermark i seklets början. Knöpelbacken. Bilder, ritningar och kartor. (ur Runar Franzéns bibliotek.) Övermark 1990, up.
Brännäs Verner Byabilden i Övermark i seklets början. Myron. Bilder, ritningar och kartor. (ur Runar Franzéns bibliotek.) Övermark 1990, up. 
Groop Martin Sjolvallen - svinhusvallen (u.å). 7 s.
Sandén Eric Södra Fratt i Övermark
Övermark hembygdsförening I fädrens spår. 150 sidor. Närpes 1986. Ur Th Aspholms bibliotek.
Övermark hembygdsförening På den gamla goda tiden. 277 sidor. Närpes 1989. Ur Th Aspholms bibliotek.
Övermark Hembygdsförening Vi ser deras möda. Lokalhistoria av många författare. Edvin Franzén: Bondesläkter i Övermark, Kaars släkt på Kaars Hemman nr 4, med personregister. Boken är tredje delen i en serie hembygdsböcker som kompletterar K.V. Åkerbloms Övermark historia från 1947. Den första delen utkom 1986 under titeln "I fädrens spår" och andra 1989 titulerad "På den gamla göda tiden". Närpes 1993, 418 s., ill. 
Engblom Arne  Lisansjön. Vattendrag och vattensamlingar i Pörtom.  Duplikat.  5 s.
Hembygdsinventerarna i Pörtom Pörtom i närbild. 111 sidor. Vasa 2004. Ur Th Aspholms bibliotek.
Norra Pörtom allaktivitetsförening Till flydda tider... Norra Pörtom i ord och bild. 326 sidor. Vasa 2003. Ur Th Aspholms bibliotek.
Risberg Erik Sahne en småbrukarby i Pörtom.  237 s., ill. Vasa 2003.
Åkerblom K.V. Pörtom historia
Harrström uf:s skrivargrupp Harrström kvarn- och fiskeby. 426 sidor. Rikt illustrerad. Tryckt 1999.
Korsnäs hembygdsförening Korsnäsbygden I. Längs glömda stigar mot nutid. 81 sidor. Vasa 2011. Ur Th Aspholms bibliotek.
Korsnäs kommun Korsnäs hembygdsbok.  112 s., ill. Korsnäs hembygdsf., Korsnäs kommun. Närpes 1988.
Korsnäs kommun Korsnäs historia. Redaktionskommitté : Helge Ulvens, Birger Masalin,  Levi Ulvens,  Paul Österholm,  Birger Ulvens (red.)  701  s.,  ill. Närpes 1981.
Ulfvens Birger Historien om en prästgård. Bakgrunden till prästgårdsmuseet i Korsnäs
Molpe byaforskare Det var en gång. Molpe i flydda tider. 82 sidor. Vasa 2011. Ur Th Aspholms bibliotek.
Molpe byaforskare I gamla fotspår MOLPE förr i tiden.  168 s., ill. Vasa 2006
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Gamelbyjin i Petalax. Före, under och efter storskiftesregleringen i början av 1900-talet, sammanställd av Karl Båskman. 74 sidor. Vasa 1991. Ur Th Aspholms bibliotek.
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Petalax förr i världen. 95 sidor. Vasa 2007. Ur Th Aspholms bibliotek.
Arbetsgruppen för Mamrelund Mamrelund en skogsby i Petralax. Boken är en minnesbok över en avfolkningsbygd som började som ett nybygge 1795. Många fotografier, släktutredningar. 118 sidor. Vasa 2011.
Lång O.E. Petalax´ historia. Övertryck ur Vasa Posten. 36 sidor. Vasa 1920. Ur Th Aspholms bibliotek.
Petalax  Petalax Historia I.  597 s., ill. Utgiv: Historiekommittén och Petalax Hembygdsförening. Vasa 1982.
Petalax  Petalax Historia II.  640 s., ill. Historiekommittén och Petalax Hembygdsförening. Vasa 1983.
Bergö hembygdsförening Livet på Bergö - förr i världen. Berättelser, dialektord och fotografier. 192 sidor. Vasa 2013. Ur Th Aspholms bibliotek.
Hembygdsforskargruppen i Bergö I storm och i stiltje.  Rönnskärs lotsstation 1752-1983.  334 s., ill. Vasa 2001.
Fogde Lennart Sanning och dikt. Dokumenterade händelser i berättande fora från Malax. Händelserna härleder sig främst från senaste sekelskifte fram till 1940.    168  s., ill. Vasa 1981.
Klingius Erik Historisk Beskrifning öfver Malax Församling jämte kommentarer av J.R. Aspelin. Enligt originalmanuskript från 1767. Bidrag till Malax historia I. Utg. Malax kommun. Malax 1986, 145 s., ill. Gåva av Malax kommun. 
Klockars Johannes Boken om Malax. Andra upplagan kompletterad av Anders S. Klockars. Vasa 1961, 272 s., ill. 
Malax historia. Malax historia, del I . (gåva av Per-Olof Lång) Vasa 2007
Malax museiförening Husbönder och Bomärken. Om husbönder i Övermalax, Yttermalax och Wargö (Bergö) från 1548 till 1736, samt om bomärken i Övermalax (Överbyn), Yttermalax (Ytterbyn), Bergö och Norra Pörtom främst under 1700- och 1800-talen. Medarbetare: Berit Björklund, Helge Granholm, Siri Hagback och Kent Söderholm. 163 s. Vasa 2014.
Smeds Helmer Malaxbygden.  Bebyggelse och hushållning i södra delen av Österbotens svenskbygd.  En studie i Människans och näringslivetsgeografi.  453 s., ill.  Bilaga "Rättelser". Hfors 1935.
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Ahlholm – byn i minnets vind. Av Elsie Nordman. Levnadsförhållanden och händelser i en by. Utgiven av Aktiv Närkultur. Vasa 1994 124 sidor, rikt illustrerad. Ahlholm by, hemman och hemmansarkiv. Människor, barndom och dialekt. 
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Album, Nr 1 december 1999. Samling av spridda närkulturella bidrag från Malax, Petalax, Bergö och norra Pörtom, utgivna av Aktiv Närkultur. Vasa 1999, 65 sidor rikt illustrerad. 
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Album, Nr 2 december 2000. Samling av spridda närkulturella bidrag från Malax, Petalax, Bergö och norra Pörtom, utgivna av Aktiv Närkultur. – Berta Stoors dagbok. – Iris Sjöberg: Ett levnadsöde, Fredrika f.1829 på Bromans i Malax. – Ernst Ahlskog: Med ångbåt från Malax till Vasa. – Virkestransporter i Malaxvatten. – Leif Finnäs: En Laihelaflottares flottarminnen. – Emil Hyöty: Snickaris. – Hemming Smeds: Säljakten i Bottniska viken. – Wilhelm Strandberg: Rysk ubåt sänkte handelsfartyget Vilpas. En säljaktsresa som övergick till vetebärgning. – Siri Hagback: Elvingas smidjo vid Däliback i Havras, Övermalax. – Bergöäventyret, elektrifieringen av Bergö. – Nils-Erik Nykvist: Tröskning för 60 år sedan. – Karl Båskman: Bofjärden. Vasa 2000, 64 sidor, rikt illustrerad. 
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Album, Nr 3 december 2001. Samling av spridda närkulturella bidrag från Malax, Petalax, Bergö och norra Pörtom, utgivna av Aktiv närkultur. Några plock: Wilhelm Strandberg: Postrodden. Siri Hagback: Livet vid Malax å förr och nu. Utdrag ur Alma Stoors dagbock. Torsten Lindgård: Från far till son. Ett Malax-hemmans ödessaga. Karl Båskman: Godstransport 1940. Inger Kruger: Om hur människorna i Åminne drog sig fram genom livet. Vasa 2001, 65 sidor, rikt illustrerad
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Album, Nr 4 december 2002. Samling av spridda närkulturella bidrag från Malax, Petalax, Bergö och norra Pörtom, utgivna av Aktiv Närkultur. Några plock: - Iris Sjöberg, red.: Små Försök. Tidning utgiven av Bergö folkskolas elever. – Bertil Hill: Mitt möte med Birgit Lång. Handlar om efterkrigstiden. – Paul Nordman: De gamla bodarna. – Inga Österblad: Storskär i Malaks socken. – Karl-Johan Sjöström: Kommunens första läkare. – Inger Krüger: Åminne 1939-1945. Vasa 2002, 65 sidor rikt illustrerad
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Bondens år. Anteckningar om göromål på bondgårdar i malaxtrakten 1900-1950. Vasa 1985, 96 s., ill.  
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. En livsvägs krokar. Magnus Erikslund. Memoarer tillägnade författarens barn och barnbarn. Handlar om uppväxtåren, men huvudsakligen om krigen och krigstiden, flykten till Sverige i krigets slutskede samt familjen i Sverige, Vindeln. Vasa 1994, 99 s. Ill. Gåva av Aktiv närkultur, Malax.
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Fäbodliv i Malax. Glimtar från fäbodväsendet ca 1880-1950. Vasa 1987, 167 s., ill. 
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Hammaren och städet. Smeder och smedjor i Malax.  (Gåva av Inga Österblad) Vasa 1990, 88 sidor, rikt illustrerad. 
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Skolminnen. Vasa 1997, 155 s., ill.  
Aktiv närkultur Aktiv närkultur. Storsjön. Från forntid till nutid av Magnus Erikslund. (Gåva av Inga Österblad) Vasa 1992, rikt  illustrerad.
Aktiv närkultur Aktiv Närkultur. Öjna. Sjöström Karl-Johan. (Gåva av Inga Österblad) Vasa 2000, 99 sidor, rikt illustrerad. 
Aktiv närkultur  Till lands och sjöss.  Hur man reste förr i Malaxtrakten 1900-1940.  48 s. Vasa 1984.
Rosenholm Gunnar Handeln på Vasa torg i gången tid, såsom gamla solfbor mindes den. Ur Evald Lagers samlingar
Rosenholm Gunnar Mitt Solf. En bok om Solfbygden. Skriptum, Vasa 1987, 206 s, ill.  
Rosenholm Gunnar Solf sockens historia II. Allmogekulturen i Solf-byarna med Munsmo av Gunnar Rosenholm. – Bygden på 1860-talet. – Jordbruket och boskapsskötseln. – Salpetertillverkningen. – Bondeseglationen. – Forkörningen. – Gästgiverierna och skjutshållet.- Bondstugans trditionella inredning. – Klädedräkten. Vasa 1965, 638 sidor.
Wester Holger Söderfjärden. Ett nybyggarsamhälle. Bland annat. Befolkningen i Söderfjärden 1902-1925 och emigrationen 1903-1990.  En omfattande, välskriven och rikt illustrerad byhistorik. Bland nämnda hemman: Baf, Skog, Väst, Pått, Rulla, Klockars, Östman, Lindman, Wester, Ahlskog, Båtmästar, Finne, Stundars, Söderman, Hellman, Staffans, Sund, Hinders, Martin, Lervik, Kahrs, Mitts, Uppgård och Släthår. Vasa 1995, 240 sidor.
Projektgruppen för Tölbyboken II Tölbyboken II. Rubriker och skribenter: Lisbeth Klemets/Anette Hästbacka: Bertel Thölix. Anette Hästbacka: Morfar. Roger Thölix/Lisbeth Klemets: Tölby bönehus. Bertel Thölix/Rafael Forth: Kvarnar och kvarnplatser. Bertel Thölix: Ruths hemman och husbönder 1550-1950. Wörts hemman och husbönder under 300 år. Rodas hemman och husbönder under 400 år. Kjell-Erik Backman/Elof Rosendahl: Butiker i byn. Handlaris, Rosendahls butik och övriga handlanden. Butiksvaror. Bjarne Smeds/ Folke Smeds: Elbolaget Ljusreform.Tölby tjurförening höjde avkastningen. Gösta Norrgran: Gamla rior, nyare torkrior och silotorkar. Åsa-Britt Forth-Snellman: Norrsvedskällans vattenbolag. Gösta Norrgran: Land stiger ur hav. Hur sjöbotten blev åker. Grynnan (Pumpstationerna). Fladan. Stupade och veteraner. Stupade Tölbysoldater 1939-44. Veteraner. Hästutskrivningar. Bjarne Smeds/Folke Smeds: Stämmor avgjorde byns framtid. Anteckningar från Tölby 1924-1970. Kjell-Erik Backman: Tölbyfotografi från 1932. Kjell-Erik Backman/Lisbeth Klemets: Tölbykarta. 251 sidor. Grano Oy, Vasa 2018.
Vikby Hembygdsforskargrupp Vår by.  Vikby Hembygdsforskargrupp har forskat i arkiv och minnenas gömmor.  223 s., ill. Vasa 1991.
Hembygdsinventerigsgruppen i Östra Korsholm Östra Korsholm- byarna vid älven II.  155 s., ill. Vasa 1986
Hembygdsinventerigsgruppen i Östra Korsholm Östra Korsholm.  Byarna vid älven.  126 s., ill. Vasa 1984
Toby  Toby by under 100 år.  1880-1980.   78 s., ill. Vasa 1984.
West Kurt A, red. Från havsbotten till bysamhälle. Uppkomsten och utveclingen av Toby by i Korsholm. Deltagare i arbetsgruppen: Åke Bengs, Olof Kuni, Bertel Stenlund, Erik Sten, John Enegren, Runar Nieminen, Bengt Martin, Bjarne Engman, Sigel Ek, Kurt West, Annie Björk, Doris Kuni, Greta Ahlskog, Olof Kuni och Vilhelm Svarfvar. Vasa 2002, 200 sidor, rikt illustrerad. 
Hembygdsinventeringsgruppen i Helsingby-Karkmo. Helsingby - Karkmo förr och nu. Ur innehållet: Den gamla gården, historisk översikt, byagränser och Pundars bebyggelsehistoria. Kulturyttringar som: läsförhör, skriftskolan, skolan, söndadsskolan, bibliotek, olika föreningar och musiklivet behandlas. Näringsliv: jordbruk och jakt. Hemmanen och hemmansägarna i byarna. Vägar, elektricitet, telefon och olika företag. Människor och olika platser. Restaurering av Toby stenbro.
Kull Edvin Helsingby i Korsholm.  87 s., ill. Vasa 1983.
Smedsby hembygdsinventerare Heimsmida. Smedsby i gången tid. Hembygdinventerarna i Smedsby. Vasa 1987, 168 s., ill. 
Norrgård Gustav red. Böle Min hemby. Utg. Böle hembygdsforskargrupp. Vasa 1989, 205 s., ill. 
Karperö hembygdsinventerare Hembygden i backspegeln. Bredvidläsningsbok för åk 4 - 6. Hembygdskunskapsbok för elever i Norra Korsholms skola.
Karperö hembygdsinventerare Karperö - byn vid fjärden II. (ur Runar Franzéns bibliotek). Jakobstad 1986, 148 sidor rikt illustrerad.
Karperö hembygdsinventerare Karperö - byn vid fjärden III. Hemmanen och deras bebyggare. Utgiven av Hembygdsinventerarna i Karperö. Vasa 1998, 216 s., rikt illustrerad. 
Karperö hembygdsinventerare Karperö - byn vid fjärden IV. Hemmanen och deras bebyggare. Utgiven av hembygdsinventerarna i Karperö. Berör hemmanen Snickars, Pada, Mård, Karp och Back. Vasa 2003, 231 sidor, rikt illustrerad.
Karperö hembygdsinventerare Karperö - byn vid fjärden V. (gåva av hembygdsinventerarna i Karperö) Vasa 2007, 181 sidor, illustrerad.
Karperö hembygdsinventerare Karperö - byn vid fjärden. – Hembygdsinventerin i Karperö, målsättning och metoder. – Per-Erik Beijar: Fragment ur Karperös historia t.o.m. 1700-talet. – Ortnamnet Biskopsholmen, ett förslag till tolkning av namnet. – Edvin Back: på vändalets och ristens tid. – Helmer Smeds: Karperö, den gamla garparbyn i Norra Korsholm. – Vivi Kalfholm och Sven-Erik Glader: Albert Back ”Adolas-Albert” Karperös egen skald. – Bernhard Fransholm: Tegelslagning, viktig näring för byns folk och för samhället. – Sven-Erik Glader: Karl H-son Holm ”Kont-Kal”, ett märkligt livsöde. – Alf Svenlin: Från Ralins stuga till 6-lärarskola. – Frontmän från Karperö. – Fallna karperöbor 1939-44. – Sju karelarfamiljer evakuerades till Karperö. – Ransonering av dagligvaror. – Gertrud Beijar: Byborna har köpt dagligvaror i småbutiker och handelslag. – Föreningsidén föddes först i Singsby. – Marthainsats i det tysta för fest och vardag i byn. Vasa 1983, 100 sidor, rikt illustrerad.
Singsby hembygdsforskare Singsby.  Rapport från en hembygdsforskargrupp Vasa 1986
Ahlskog Holger Österbottnisk glashandel under förra hälften av 1800-talet. Om Grönvik Glasbruk. Särtryck ur Österbottnisk årsbok 1956. 27 sidor Ur Th Aspholms bibliotek.
Iskmo-Jungsund forskare Iskmo - Jungsund förr och nu  II. 138 s., ill. Vasa 1992.
Iskmo-Jungsund forskare Iskmo - Jungsund förr och nu III. 153 s., ill. Vasa 1993.
Iskmo-Jungsund forskare Iskmo-Jungsund förr och nu
Ohls P.E. Byanamnen i 1500-talets Mustasaari. Ur Th Aspholms bibliotek
Åkerblom K.V. Korsholms historia 1500-talet. 1.2. (ur Runar Franzéns bibliotek) Vasa 1928, 183 sidor. 
Åkerblom K.V. Korsholms historia, första delen. Vasa 1941, 779 s., ill. 
Åkerblom K.V. Korsholms historia , andra delen. Vasa 1956.
Åkerblom K.V. Mustasaari sockens historia. Jämte Solv, Bergö, Replot och Kvevlaks historia intill 1500-talet. Vasa 1914, 39 s.
Åkerblom K.V. Korsholms sockens historia, jämte Solv, Bergö, Replot och Kvevlaks historia. Del I, intill1500-talet och del I,2 1500-talet. Utgavs först i två separata delar 1914 och 1928. Del I 39 sidor och del 1,2 183 sidor. Här sammanförda och i nytryck 1991. Ur Th Aspholms bibliotek.
Hembygdsforskargruppen i Söderudden Söderuddens skärgård.  159 s., ill. Vasa 205.
Åkerblom K.V. Replot historia
Replot hembygdsforskare REPLOT "tjörkbyijin". Historia och historier. Byhistorik samt släkten Moliis. Vasa 1982, 131 s., ill. 
Replot hembygdsforskare REPLOT II "tjörkbyijin". Historia och historier. Byhistorik. Bland innehållet: - P. E. Ohls: Byanamnen i 1500-talets Mustasaari. – Olof Moliis: Ur Replot sockens minnesbok 1626-1988. – Konrad Vestlin: Den ryska expeditionen till Replot hösten 1916. – Över Kvarkens isar undan Bobrikoffs förtryck. – Elin och Alvar Björkman, Kerstin och Bjarne Gammal: Släkten Gammal. – Bjarne Gammal: Gårdsnamn i Replot till 1970, kartor med lokalt använda ortnamnsformer. Vasa 1991, 266 sidor, illustrerad.
Replot skärgårds hembygdsförening Replotbron. Ett samlingsverk, som handlar om brobygget och bron, samt en historik över tidigare båt- och färjtrafiken. Vasa 1997, 143 sidor, rikt illustrerad.
Sjöberg H.R.A. Livet bland Kvarkens söner och döttrar.  158 s. Vasa 1925.
Björkö hembygdsforskare  Bilder från Björkö i Kvarken. 17 blad. 1994.
Björkö hembygdsforskare  I förbund med havet.  Björkö -  en värld i Kvarken. Redigerad av Svenolof Karlsson.    256  s.,  ill.  Bilaga.  Björkö begravningsplats. Uppgjord av Anders Nystrand och Jonas Björkman 1991. Vasa 1996.
Boucht Sverre Några Björkö-minnen i ord och bild. Särtryck ur Österbotten 1979. 135 sidor. Vasa 1980. Ur Th Aspholms bibliotek.
Nikander Gabriel Ett besök på Björkö i Österbotten.  10 s., ill.  Kopia.
Ohls Anders Upplevelser och hågkomster. Särtryck ur Vasabladet. (ur Runar Franzéns bibliotek) Vasa 1961, 103 sidor, illustrerad.
Appelgren Arne & Ringbom, Lars Ivar Vasa - den gamla och den nya staden.
Arkkitehti-Arkitekten, tidskrift Vaasan sydän/Vasa hjärta. Ett bildkollage över Vasa. Text Erik Kruskopf. Foto Matti Saanio. Redaktion Sonja Revell. Helsingfors 1964. Gåva av John Holmström.
Aspelin H. EM. Waasan kaupungin historia. (ur Runar Franzéns bibliotek). Helsingfors 1882, 135 sidor. 
Bottniska dagar i Vasa Bottniska dagar i Vasa.   1939.  68  s.,  ill. Vasa 1939.
Dragnäsbäck  Dragnäsbäck - en småstad i staden.  214 s., ill. Utg. En grupp Dragnäsbäcksbor. Andra upplagan. Vasa 2005.
Ehrström Peter Brändö - en stadsdel med själ.  288 s,. Ill. Vasa 2005.
Gamla Vasa förr och nu, forskargrupp Blandade Afhandlingar, Såsom et Bihang Til de Af et Sällskap i Åbo utgifne Tidningar, för År 1785. Kårt Beskrifning öfwer Wasa Stad. Stockholm den 26 sept. 1781  Elias Brenner. 
Gerby – Vestervik hembygdsforskare, red. Leif Skinnar Gerby – Vestervik i gången tid I. – Byanamnen Gerby och Vestervik. – En resa bakåt i tiden, landhöjning och kartor. – Fornlämningar i Korsholm. – Gamla mått och vikter. – Bosättningen i Gerby och Vestervik från 1550 fram till storskiftet. – Fiske och sälfångst. – Soldater efter stora ofreden. – Då budkaveln var annonsorgan. – Skolor. Vasa 1985, 127 sidor, illusterad. 
Gerby – Vestervik hembygdsforskare, red. Leif Skinnar Gerby – Vestervik i gången tid II. – Stenrösena vid Korshamn. – Pollenprov tager i Vestervik. – Fornlämningarna vid Storträsket och Råträskbergen. – Forna tiders penningsystem. – Storskiftet i våra byar. – Gerby och Levi Jern. – Gerbybornas första hamnplats. – Vestervik Marthaförening, en pionjär. Vasa 1987, 120 sidor, illustrerad. 
Gerby – Vestervik hembygdsforskare, red. Leif Skinnar Gerby – Vestervik i gången tid III. – Naturresurser och odling under förhistorisk tid i Gerby-Vestervik. – Västerskogen, ett område med historiska vittnesbörd. – grundräntan år 1665. – Stora ofreden i våra trakter. – Släkten Flygar. – Gierby byns skärgård, kartblad. – Wästervik byns skiergård, kartblad. – Torpkontrakt. – Emigranrbrev. – Lösöreauktionsprotokoll på Räf i Gerby. – August Jern, bondesonen som blev resepredikant. – Otto Pellas, gefrejtern som blev väckelsepredikant. – Gerby-Westervik nykterhetsförening. – Ofärdstider. – Ur Emil Jerns dagbok 1918. Vasa 1992, 160 sidor, illustrerad. 
Gerby-Västervik Hembygdsforskare Wästervik under 1700- och 1800-talen.  Familjerna 'r antecknae med sina åtkomsthandlingar över den mark de bebodde, samt utdrag ur bouppteckningar mm.  Skinnar nr 3. 76 st
Hoving Victor Vasa 1852-1952.  En krönika om Vasa och vasabor under hundra år.  516 s., ill. Hfors 1956.
Häggkvist Eira Vaasan patsaat ja muistomerkit, korkokuvat ja muistolaatat.
Häggman Ann-Mari Vasa stads brand 1852. Vad visan, anekdoterna och reportagen berättar. Handlar till stor del om Maria Berg, Pali-Maj, född i Pörtom 1784. 55 sidor. Tryckt 2002.
Kvarkenrådet Parkpromenader i Umeå och Vasa
Leinamo Kari Valmistettu Vaasassa. Neljä vuosisataa teollisuutta. 141 sidor. Vasa 2006. Ur Th Aspholms bibliotek.
Luukko Armas Vaasan kaupungin historia I. 1606-1721.
Luukko Armas Vaasan kaupungin historia II. 1721-1808.
Mäkelä Anneli Vaasan kaupungin historia III. 1809-1852.
Luukko Armas Vasa stads historia I, 1606-1721. Översatt till svenska av Kurt Jern. Vasa 1972, 629 s., ill. 
Luukko Armas Vasa stads historia II, 1721-1808. Översatt till svenska av Kurt Jern, Bildtexter Arne Appelgren. Vasa 1981, 741 s., ill.
Mäkelä Anneli Vasa stads historia III, 1809-1852. Översatt till Svenska av Kurt Jern. Vasa 1987, 491 s., ill.  
Jorma Kallenautio/Holger Wester/Pekka Hirvonen/Katarina Andersson/Eija Piispala Vasa historia IV. 1852-1917. 723 s. Tryckt 2006.
Jorma Kallenautio/Holger Wester/Pekka Hirvonen/Katarina Andersson/Eija Piispala Vaasan historia IV. 1852-1917. Tryckt 2006.
Lehtikanto Mirjam C.A. Setterberg
Pohjola Bränneri Pohjola Bränneri med avlöningslistor.
Rostén Eino Handlande borgerskapet och Handelsföreningen i Vasa. Historik. Vasa 1969, 157 s., ill. 
Sahlström Anna-Lisa Arbetarstaden.  117 s., ill. Vasa 1982.
Skinnar Leif Boken om Vestervik. Från havsvik till by i Korsholm ca 600 - 1945 Del I. Boken innehåller 13 kapitel. Kapitel 1: Spår från forntiden - fornlämningar ( ca 600-1550). Kapitel 2: En aktiv kustby träder fram (1550-1617). Kapitel 3: De ständiga prövningarnas tid (1617-1713). Kapitel 4: Stora ofreden - den totala katastrofen (1713-1721). Kapitel 5: Återuppbyggnad, förbättrade levnadsvillkor (1721-1808). Kapitel 6: Undersåtar i tsarens rike (1809-1855). Kapitel 7: Samhällsreformer, nödår (1855-1870). Kapitel 8: Gemensamma angelägenheter, nya kontakter (1870-1894). Kapitel 9: Uppvaknande och kulturella fremsteg (1894-1917). Kapitel 10: Frihetskriget (1917-1918). Kapitel 11: Själständighetstidens första år (1918-1925). Kapitel 12: Framsteg på många plan (1925-1939). Kapitel 13: Krigsåren (1939-1945). Illustrerad. 281 s.
Skinnar Leif Boken om Vestervik. Från Korsholmsby till stadsdel i Vasa 1945-2015. Del II. Rubriker: Vestervik år 1950. Den tidiga historien - en återblick (ca 600-1945). Eftrkrigstiden (1945-1949). Återuppbygnadstiden (1950-1945). En oviss framtid (1955-1959). Nya tider - nya tag (1960-1972). Stadsbor, men inte riktigt (1973-1977). Staden träder in på arenan (1978-1985). De turbulenta åren (1986-1991). Nya Västervik etableras (1992-1999). En växande stadsdel (2000-2008). Stadsdelen Västervik (2009-2014). Hembygdsarbetet går vidare (2015).
Spoof Lena Gamla Vasa-Resterna efter branden.  Vanha Vaasa-Palossa säilynyttä kapunkia.  84 s., ill. Fotostatkopia. Utgiv: Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto/Stadsplaneringsverket i Vasa. Vasa 1987.
Strandgatan Standgatan, en pärla i Vasa.
Tegengren Jacob Den gamla staden.Några axplock ur Vasa historia. Särtryck ur Vasa Sparbanks minnesskrift 1846-1946. 46 sidor. Vasa 1946. Gåva av John Holmström.
Vaasan kaupunki/Vasa stad Vaasa - Vasa. Ett bildcollage över Vasa. Fotograf M.K. Julkunen. Redaktionskommitté: Antti Hallantie, Sirkka Högström och Ingvald Serenius. 110 s. Tampere 1962. Gåva av John Holmström.
Vaasan saaristo- Vasa Skärgård  Vaasan Saaristo-Vasa Skärgård I. Vasa 1987.
Vaasan saaristo- Vasa Skärgård  Vaasan Saaristo-Vasa Skärgård II. Vasa 1988.
Vaasan työväenopisto  " Kuka hoopo kaaratti letkutornin?" Kertomuksia entisaikojen Vaasasta.  Toimittaja Marja Jauhinen    63   s.,  ill. Vaasa 2000.
Vasa  (Bidrag till) Vasa Stads Historia I.  118  s. Utgiv. Fören. för Östrbottens Historiska Museum. Hfors 1912.
Vasa arbetarinstitut/Österbottens museum Gamla Vasa förr och nu. Ett bildsvep över Vasa från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.
Vaasan-opas  Tietoja ja osotteita vieraille ja matkustavaisille. Sisältää m.m.: Kaksi Suomen matkailja-yhdistyksen julkaisemaa kartta.    52  s.-  2 karttal. Vaasa 1894.
Vasa stad Vasas historia i gatubilden. Gåva av John Holmström.
Viljanen Kaarlo/Vuolteenaho Hannu Värdefulla byggnader i Vasa. 116 sidor. Vasa 1986. Gåva av John Holmström.
Österberg Erik Klemetsö by under 500 år 1414-1860. Särtryck ur Vasabladet. Vasa 1963, 16 s., ill. 
Petsmo hembygdsgrupp Bygd i förvandling. Petsmo - en annorlunda Österbottnisk by. En studiecirkels rapport kring arbetet på att utforska sin bygds historia. Utgångspunkt har varit sågens uppkomst och betydelse för den omgivande bygden.  46 s, ill. Utg: Folkets bildningsförb. i samarb. med Bygd i förvandlingcirkeln i Petsmo 1977.
Petsmo hembygdsgrupp Kustbyn Petsmo i gången tid. Berättelser om livet och människorna i byn från mitten av 1800-talet fram till 1940.  160 s., ill. Vasa 1992
Vassor Vassor bys historia III
Vassor bys historiekommitté Vassor bys historia IV. Jordbruk och binäringar. Rubriker: Byasjälvstyrelse och hungerår. Kommunikationerna. Gårdens djur, avel och fodertillgång, Mekanisering - sammanslutningar. Jordbruk och binäringar. Nya skiften och arealer. Historiska kuriositeter. Kompletteringar till VBH III. 
Wiik Harald Då kvevlaxborna demonstrerade och avskedade sin polis. Biografi och bygdeminnen, rikt illustrerad. Vasabladet 15.11 1975.  
Wiik Harald Hemgården. Wikens på Stranden i Kvevlax. Till Etnologiska institutionen, Åbo Akademi. Illustrerad. Vasa den 24.10 1984.  
Wiik Harald Hurris mossin i Överbyn. Biografi och bygdeminnen, rikt illustrerad. Vasabladet 6.4 1979.  
Wiik Harald I ladornas land. Tankar om förändringar i bondesamhället. rikt illustrerad. Vasabladet 27.9 1977.  
Wiik Harald Livet vid älven. Tankar om förändringar i bondesamhället. rikt illustrerad. Vasabladet 21.5 1980.  
Wiik Harald Men nu är rian riven. Tankar om förändringar i bondesamhället. rikt illustrerad. Vasabladet 22.10 1977. 
Wiik Harald Minnen från Bagaris. Biografi och bygdeminnen, rikt illustrerad. Vasabladet 7.7 1980. 
Wiik Harald Vägar, älvar, tider. Tankar om förändringar i bondesamhället. rikt illustrerad. Vasabladet 3.9 1977. 
Wiik Harald  Från Vassor till Monte Carlo.  Vasa 1962, 8 s, ill.  
Åkerblom Bror Kvevlax historia.  Vasa 1962.   785  s., ill. Vasa 1962.
Åkerblom Bror Vassor bys historia II.  319 s., ill. Vasa 1973.
Åkerblom K.V. I Kvevlax skärgård. Köklot ös historia. SFV:s kal.1919, s.118-135. 
Åkerblom K.V. Kvevlax historia. 300 sidor. Wasa 1923. Ur Th Aspholms bibliotek.
Åkerblom K.V. Vassor bys historia I.  254 s, ill. Vasa 1992. Andra upplagan.
Bertby hembygdsförening Bertbyboken. Redaktör Bengt Blom. Utgiven av Bertby Hembygdsförening r.f. I redaktionen: Doris Bengs, Kerstin Broo, Helge Ollqvist, Hellen Ollqvist, Sonja Svens, Gretel Thors och Ralf Toppar. Boken är rikt ilustrerad med bilder och många kartor. Bland rubrikerna: Något om forntiden, Rotesoldater i Bertby, Bertby invånare på 1920-talet, Fornlämningar i Bertby,  Jordbruksarbete förr i tiden. Vörå norra skyddskår, Minnen från krigstiden, Ur bykistan. Vasa 2004, 272 sidor. 
Bäck Håkan Någon andas bakom väggen. På en ödegård i Vörå berättar Håkan Bäck den 11 juli 1992 om gångna tiders människor och händelser för en skara ättlingar till dem som hade bott i gården. Vasa 1994, 275 s., ill. 
Hagman Toivo Andkil by i helg och söcken. 136 sidor. Åbo 1959. Gåva av John Holmström.
Hembygdsf.gruppen i Kaitsor Kaitsor hamnbyn genom tiderna.
Lager Evald Artikelsamling: Wikman, K.Rob.V.: En beskrivning över Vörå socken år 1825.                       Estlander, C.J. & Tegengren, Jacob: Ur vöråbygdens fornhävder.     Om byrallor (ofullst.).  Mannil, Ragnar:  Slagsmålet vid Andtohils grind i Mäkipä.  Tidningsbild från Vörå 1827.
Lager Evald Minnen och hågkomster av Ewald Lager. En sagolik järnhantering. - Karl Mattsson Smeds f.19.9 1974 i Vörå. - Minnen från pojkåren 1939-45. - Tjärnen. - Arbetsvisor när seklet var ungt. - Keskis. - Livets väv. - Ett gammalt hus. - Att "Kura skymning".
Lager Evald Minnen och hågkomster. Kopia av arbetsdagbok 1903-15 med flera artiklar.  
Lager Evald Samlade historier
Lassus Mårten De gamlas berättelser utan tillägg i korthet antecknade. Utgiven av Vörå släkt- och bygdeforskare. Vörå 1985, 40 s.
Åkerblom Bror Vörå sockens historia I. Åbo 1937, 500 s. + 2 kartor, ill. 
Bandbyn  Bandbyn i Maxmo. Tottesund, Kyrkbyn,  Kärklax. Delrapport I, inventeringsskedet. Teckningar och fotografier: Kaarlo Viljanen. Svenska Österbottens Landskapsförbund.  (utg)   (79)  s.,  ill. Vasa 1979.
Björk  Alarik Minnes - och berättelsebilder från Djupsund, Lövsund, Teugmo. Vörå och Maxmo skärgård - Djupsunds skoldistrikt.  38  s., karta. Jstad 1980.
Båsk-Ekholm Katarina Masunin. 1984.   229  s.,  ill. Studiecerkeln Arbetarkultur, Oravais
Karp Elisabeth Historisk översikt över Kimo å.  59 s., ill. Vasa vatten- och miljödistrkt. 1989.
Paunu Eira Kimon ruukki ja ruukinväkeä vuosina 1730-1780.  59 s. Jyväskylä 1991.
Stubbrösl - Ruths byaforskare Sutbbrösl - Ruths byaforskare.  Vår hembygd.  1803 - 2003.  304 s., ill. Jstad 2003.
Ståhlberg Kirsti-Liisa Kimon ruukin väkeä 1703-1890.  84 s. Kuopio 2006.
Wasa Posten Wasa Posten. Nyutgåva av Wasa Postens Oravaisnummer 1924. 16 s. Vasa 1978
Åkerblom Bror Oravais sockens historia.  613 s., ill. Vasa 1971.
Backman Woldemar Keppo gård. Särtryck ur Vasabladet. Vasa 1944, 38 s., ill. 
Nyholm Runar och Wester Holger Kiitola. Mjölnars hemman och Mirka i Jeppo 1551-1983. (ur Runar Franzéns bibliotek) Vasa 1983, 69 sidor, illustrerad.
Nylund Gunnar Vår by vid älven: Ytterjeppo.  157 s., ill. Arbetsgrupp: Axel Backlund, Allan Brunell, Enfrid Nylund, Lilian Sjöholm. Vasa 1985.
Fågelbärj Nelly Blad ur livet som det var förr.
Gnistan He ska lengär havas än järas. Munsalabygd i förvandling. Ett arbete av studiecirkeln Gnistan: Nelly Fågelbärj, Ester Huldén, William Neuman, Alfa Nylund, Gunnel Nymark, Lennart Suni, Bengt Wiklund. Redigering: Carita Nyström. Teckningar: Solveig Fågelbärj. Gnistan, 160  s.,  ill. Munsala 1978.
Hirvlax byaforskare Hirvlax by, dess gårdar och husfolk 1800-1990.  157 s., ill. Vasa 1992
Holmlund Susanne Vexala by fram till 1700-talets slut-urkunder berättar.  95 s. Vasa 1995.
Munsala  Munsala vår hembygd. Munsalabygdens amerikaprogram: Tradition i takt och ton, programhäfte.  Redigering: Anci Holm.   (38)  s.,  ill. Munsala bygdeprojekt. 1989.
Nylund Artur Duktiga gubbar och gummor i Munsala.  51 s.
Vexala byaforskare Vexala by - förr och nu.  Nr 3.  141 s., ill. 1995.
Vexala byaforskare Vexala by - förr och nu.  Nr 4.  142 s., ill. 2001
Vexala byaforskare Vexala by - förr och nu.  Nr 5.  142 s., ill. 2005
Vexala byaforskare Vexala by - förr och nu.  Vexala nr 1.  130 s., ill. 1992
Åkerblom Bror Munsala sockens historia, av Bror Åkerblom. Boken har 41 sidor person- och ortnamnsregister. Vasa 1972, 491 sidor, illustrerad.  
Birck Erik Nykarleby stads historia 1620-1975. II.  Tiden 1810-1875.  736 s., ill. Jstad 1980.
Hauta-Oja Paavo Purilfinnan- en flottares minnen från Nykarleby älv. (ur Runar Franxéns bibliotek) Nykarleby 1987, 87 sidor illustrerad.
Juthbacka Juthbacka - en oas i småstadsidyll. 40 sidor. Vasa 2007. Ur Th Aspholms bibliotek.
Wichmann V.K.E. Nykarleby stad. En minnesskrift utarbetad med anledning av stadens 300 åriga tillvaro. 101 sidor. Helsingfors 1920. Ur Th Aspholms bibliotek.
Pass A. Purmoboken I  1963.  352 s.
Pass A. Purmoboken II  1964.  356 s., ill.
Kortjärvi byagårdsförening Boken om Kortjärvi.  308 s., ill.Tallin 2004
Sundqvist Birger Häradsnämndemannen Jacob Andersson Emmets fähusbygge 1780 i Terjärv. Avskrift och tolkning av Birger Sundqvist. Gerby 1990, ill.  
Terjärv Terjärv socken och församling.
Vasa läns Landskansli Utslag angående flottning af skogsalster uti Esse ås vattendrag.
Jungner Yngve Pinnonäs Historia. Karleby 30.10 1968.  
Åkerblom Bror Pedersöre historia III. 1865-1965.  545 s., ill. Jstad 1971.
Åkerblom K. V. Pedersöre storsockens historia intill 1865  I. 368 s. Jstad 1950.
Åkerblom K. V. Pedersöre storsockens historia intill 1865 II. Sidorna 369-794. 
Bondestam Anna En stad förvandlas. Om staden Jakobstad. 109 sidor. Jakobstad 1978. Ur Th Aspholms bibliotek.
Kållby kraftcentral Ab Kållby kraftcentral Ab. Förslag till uppgörelse enligt den 30 sept 1922 besluten rekonstruktion af Kållby Kraftcentral Ab.
Sundqvist Patrik Staden och hakkorset. Den tyska krigsmakten i Jakobstad 1941-44. I boken redogörs för den tyska krigsmaktens närvaro i Jakobstad under fortsättningskriget. Försommaren 1941 landsteg 2000 tyska soldater. Vid sidan av tyska armédokument bygger boken såväl på ortsbornas minnesbilder som på sex tyska krigsveteraners berättelser. Gåva av Jakobstadsnejdens Släkt- och Bygdeforskare med anledning av 50/30 jubileet. 348 s. Vasa 2013.
Söderhjelm Alma Jakobstads historia I. 509  s. Hfors 1907.
Söderhjelm Alma Jakobstads historia II. 546  s. ill. Hfors 1914.
Söderhjelm Alma Jakobstads historia III. 440  s. ill. Hfors 1909.
Nedervetil  Nedervetil kommun hembygdsbok.  319 s., ill. Jstad 1958.
Wirkkala Ilmari Intog Nedervetil nyckelposition i kampen karelare – kvener? 
Björklund Berit, red. Jeussen förr och nu. Del 1. Utgiven av Jeussen Hembygdsforskargrupp. Redaktör Berit Björklund. – David Björklund: Jeussens marsch. – En rundvandring i Bild i Jeussen från 1950-1987. Karta. Bland namnen: Bårr eller Agda, Furu, Bjolin, Skutnabba, Fällon, Skuthälla, Asplund, Byskata, Grankull, Varg, Lillbjörk, Fröjdö, Järpe, Bleibacka, Lillsunde, Kronlund, Nyback, Grenfossen, Krokfors, Björkfors, Forsbacka, Nabba, Viklund, Sandell, Klobb, Bäckström, Lybeck, Kulbacka, Sundqvist, Sjölind. – Fornlämningar i Jeussen området. – Sofia Björklund Riska f 1872: minnesanteckningar. – Andliga livet. – Ängsstugor, karta. – Tjärdalar, karta. – Anekdoter. – Plock ur krönikan. – Gamla Dokument. – Bilder av gamla föremål. Jakobstad 1987, 173 sidor, rikt illustrerad.
Björklund Berit, red. Jeussen förr och nu. Del 2. Utgiven av Jeussen Hembygdsforskargrupp. Redaktör Berit Björklund. – Bosättningen, kartor. Boplatser vi Kronoby å. Abraham Häggman. Gambe Jeussn Danils. David Lillbjörk, Jeus Björklund. Jakas. Husmannen Anders Ahlrot vid Finnsjön. Nygåls eller Kallis. Nabban stamgården. Bjonbackan I. Kulbacka (Kulas). Torp på Jeus; Biörk eller Lillbjörk. Asplund torp på Fröjdö. Torp på Kulbacka. Davis Mattas eller Gambestu eller Astu. Davis och Nysto. Fällon I husgrund. Klåbbåkern eller Klobblindon. Oppistugos. Fällon II husgrund, nära vägen. Bjonbackan II. Spikbacka på Bleibackan, Viktor Grankulls. Torpargobbis. Lillsunde på Bleibackan. Torp Kulbacka Röstebacka. Sorjos Matts torp. Danils Eiriks stuga. Fastersstugan. Bleckmakarns. Heimbacka torp på Björklund. Likhlnabban Nabbklobbin. Torpet på Löfholmen. Viklunds Hannas. Brita Danielsdr Asplunds stuga. Gelas. Kul Mattas. Mejeristugon. Spikback stugorume. – Namnskick. – Amerikabrev 1871. Berättelser om vargar. – Forntiden kartor. Jakobstad 1993, 269 sidor, rikt illustrerad.
Lindahl Herbert Torpare i Kronoby 1700-1800
Smedjebacka Helge, red. Hästbackaby från 1500-tal till nutid. Byforskarna i Hästbackaby. En gedigen byhistorik, rikt illustrerad. – Fornlämningar och naturbildningar. – Odlingsnamn. – Skeppsbyggeri. – Bomärken. – Torpare. – Skolor, lärare och elever. – Manskör. – Emigrationen. – Krigen och soldater. – Vägar. – Tjärdalar, - Marthor. – Hemman: Ravald, Warg, Smedjebacka, Kåvas / Bexar, Vuojärvi, Hästbacka, NorrbackaSunabacka, Forsbacka, Mitterstvik, Knutar, Zittra och Stornäs. Vasa 1995, 424 sidor. 
Snåre byaforskare Samlade skrifter om tidigare händelser i Snåre, Kivijärvi, Drycksbäck och Åsbacka.
Storå Nils Kronoby kommuns historia  I.  Jstad 1979.  526  s.,  ill.
Storå Nils Kronoby kommuns historia  II.  Ekenäs 1982.  456  s.,  ill.
Tegengren Helmer Kronoby sockens historia. Åbo 1943, 570 s., ill.  
Vår Hembygd Vår Hembygd Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Öja 1994. Bebyggelse och boende i bygden. (gåva av Sigurd Nylund). Vasa 1994, 767 sidor, rikt illustrerad.
Sweins Werner Öja kommuns historia och hembygdsbok. Gamlakarleby 1961, 207 s., ill. 
Ahmas Kristina Byggnadskultur i Karleby-Kokkolan Rakennuskulttuuria.  Invent.åren 1983-1991.  299 s., ill. Karleby 1992.
Björndahl Osvald/Björndahl Gunnar Förändringens vägar i Såka by efter 1950
Hovilainen Erla Ro, ro till fiskeskär -.  176 s., ill. Hfors 1945.
Lindqvist Kurt Smädes - ett stycke österbottnisk kulturhistoria. Jakobstad 2004, 249 s,ill.
Nikula Oskar Karleby sockens historia I. Historiekommitté: Birger Räbb, Yngve Jungner, Lars Back, Lars Huldén, Tor Krook, C.F.Meinander, Sigrid Nikula, Emma Pulkkis och Peter Slotte. (gåva av Sigurd Nylund). Åbo 1967, 491 sidor, illustrerad. 
Wirkkala Ilmari Livet i Karlebynejden för 1200 år tillbaka.
Vittsar byaforskare Elfwens Folk nr 1. Kyrkbyggmästaren Matts Lillhoga en märkesman från Vittsar. Minnesbilder av beolkningen i Vittsar "Oppibyn" några år före vinterkriget 1939-40. Vattenkvarnar. Kvarnar i Vittsar by. Stamppo kvarn. Jordbruet förr i tiden.
Vittsar byaforskare Elfwens folk nr 2. Hemman och husbönder i Vittsar by under 15- och 1600-talet. Striderna vid Kauko bro under 1808-09 års krig. Det första mejeriet. Lärare Herman Remell. Johan Lillhonga. På Bjerg-Ottos tid. 
Mickwitz Axel Gamlakarleby stads historia 1-2.
Mickwitz Axel Gamlakarleby stads historia häft. 1.
Nikander Gabriel Handel och sjöfart i Gamlakarleby 1722-1808. Särtryck ur Gamlakarleby stads historia, del II. Åbo 1944, s.138-241, ill.  
Kotiseutulukemisto  Kotiseutulukemisto - Keski-Pohjanmaa.  Sarja I    352   s.,  kuv. 1953.
Räyrinki-seura.  Vanha Räyrinkiä. Suvut ja talot: Alaspää ja Vesisenaho, Lång, Löija, Saari, Alperi, Finnilä, Aho ja Herronen, Siponkoski ja Haapala, Store ja Salmela, Forsbacka, Rytiniemi ja Kalliojärvi. – Kylä  vuosisadamme alussa. – Räyrinkiläisiä. En gedigen byhistoria. Alajärvi 1994, 468 sidor, rikt illustrerad. 
Luho Ville&Luukko Armas Suur-Lohtajan historia I. Esihistoriallisesta ajasta Suomen sotaan.  712 s., kuv. Kokkola 1957.
Peltokangas Viktor  Ison Vihan aikaa Järviseudulla Vasa 1958 
Järvi-seudun  Järvi-seudun historia.  II. Kunnallishallinnon toteuttamisesta 1970-luvulle.  Toim. Toivo Nygård. 927 s., kuv. Vasa 1963.
Oulun Historianseura Studia Historica. Oulun Historianseuran julkaisuja, Oulu 1967.
Suuri maatilakirja Suuri maatilakirja VII.  Oulun ja Lapin läänit.  1070 s., kuv. Forssa 1968.
Kotiseutuni  Kotiseutuni Häme.  II. 433 s., kuv. Kuopio 1981.
Kotiseutuni  Kotiseutuni  Keskisuomi.  340 s., kuv. Kuopio 1974.
Kotiseutuni  Kotiseutuni  Peräpohjola, Lappi. 236 s., kuv. Kuopio 1971.
Kotiseutuni  Kotiseutuni  Savo. 580 s., kuv. Kuopio 1972.
Kotiseutuni  Kotiseutuni  Savo.  (Pohjoissavo). 1487 s., kuv. Kuopio 1972.